Mikrofoner och mixerbord: så väljer vi verktygen i ljudmodulen

Börja med mikrofonen, inte bordet

När nybörjare kommer till ljudmodulen vill många gå rakt på mixerbordet, med alla reglage och lampor. Jag brukar vända på ordningen. Ljudet blir bra eller dåligt redan vid mikrofonen, och inget bord i världen räddar en röst som spelats in från fel håll. Därför lägger vi första passet på att bara lyssna på samma person genom olika mikrofoner.

Vi använder ett litet urval: en klämmikrofon som sitter på kavajslaget, en handhållen mikrofon och en mikrofon på galge ovanför nyhetsbordet. Du hör skillnaden i närhet, i rumsklang och i hur mycket bakgrundsljud som följer med. Ingen av dem är bäst i allmänhet. Varje val hör ihop med vad bilden ska visa.

Efter passet kan du förklara med egna ord varför en programledare vid ett bord får en annan lösning än en reporter på en scen.

• Klämmikrofon för tal nära kroppen
• Handmikrofon för intervjuer i rörelse
• Galgmikrofon när bilden ska vara fri från utrustning

Riktverkan och avstånd i praktiken

De flesta mikrofoner vi arbetar med är riktade, och det är där många grundfel uppstår. En mikrofon som pekar mot munnen men står för långt bort plockar upp lika mycket studio som röst. Vi mäter därför avståndet med handen: ungefär en handsbredd till en handsbredd och en halv för tal, justerat efter personens röststyrka.

Du övar på att flytta mikrofonen några centimeter och lyssna på hur klangen förändras. Ett par centimeter närmare ger fylligare röst men också fler andningsljud och spottljud. Ett par centimeter bort ger luftigare ljud men mer rumsklang. Att höra den gränsen tar tid, och därför upprepar vi övningen med olika personer.

Vi tar också upp placering i förhållande till ljuskällor och kameror, eftersom en galge som hamnar i bild kostar tid i en sändning.

Mixerbordet som ett verktyg för balans

När du väl sitter vid mixerbordet ska det kännas som ett sätt att ordna det du redan hört. Vi startar med ett enkelt bord med några kanaler, tydliga volymreglage och en uppsättning hörlurar. Varje kanal har sin egen etikett på tejp, skriven för hand, så att du aldrig gissar vilken mikrofon du skruvar på.

Första målet är att få talarens nivå jämn: inte för svag, inte så hård att mätaren slår i rött. Därefter lägger du till en andra röst och lär dig skjuta ned den som inte pratar. Det låter enkelt men kräver koncentration, särskilt när två personer faller varandra i talet.

Vi går igenom förstärkning vid ingången, själva volymreglaget och hur de två samverkar. Många nybörjare drar upp fel reglage och får brus.

• Sätt ingångsnivån först, justera volymen sedan
• Sänk mikrofoner som inte används
• Märk upp varje kanal innan sändning

Tal, musik och inslag i samma sändning

En nyhetssändning blandar röster, förinspelade inslag och ibland musik. Det svåra är att nivåerna ofta skiljer sig åt. Ett inslag som spelats in utomhus kan vara tydligt starkare än studiorösten, och en signaturmelodi kan dränka programledarens första mening.

Vi övar därför på övergångar. Du får ett manus med tre moment och ska få dem att låta som ett sammanhängande program. Du lär dig tona ned musik under tal, justera ett inslag som är för högt och hålla en jämn totalnivå så att tittaren inte behöver ta till fjärrkontrollen.

Anders, som leder modulen, brukar lägga till små överraskningar under övningen, till exempel en mikrofon som plötsligt tystnar. Då får du pröva hur du agerar lugnt när något händer.

Kablar, kontroll och rutiner före sändning

Det mesta av ljudarbetet sker innan sändningen börjar. Vi går igenom kablar och kontakter, testar varje mikrofon med en kort räkning och lyssnar efter knaster. En dålig kontakt går ofta att hitta på två minuter om man vet var man ska leta, men blir en katastrof mitt i en direktsändning.

Du lär dig rulla kablar så att de inte vrider sig, lägga dem utanför kamerornas rörelsebana och ha reservmikrofoner redo. Varje övning avslutas med en kort genomgång där gruppen går igenom vad som fungerade och vad som kunde gjorts annorlunda.

Rutinerna är de mest tråkiga delarna av arbetet, men de som gör att sändningen känns lugn. Därför ger vi dem lika mycket plats som själva mixningen.

• Provlyssna varje mikrofon med en kort räkning
• Ha en reservmikrofon uppkopplad
• Dra kablar utanför kamerans väg

Hörlurar och rummet som ett tredje verktyg

Hörlurarna är lätta att glömma, men de avgör vad du faktiskt hör. Vi låter alla prova olika modeller och jämföra med högtalarna i regirummet, så att du lär dig hur mycket ett par billiga lurar kan ljuga om bas och diskant.

Även själva studion påverkar ljudet. Hårda väggar och glasytor ger eko, mjuka skärmar och mattor dämpar. Du får gå runt med en mikrofon och prata, och höra hur rösten förändras beroende på var du står. Den erfarenheten följer med dig till varje ny plats.

När du förstår rummet blir många problem lättare att lösa utan att röra mixerbordet: flytta bordet en meter, vrid mikrofonen, lägg en filt bakom talaren.

Ljudmodulen bygger på ett enkelt tänkande: lyssna först, välj mikrofon efter uppgiften, ordna nivåerna lugnt och kontrollera allt innan sändning. Verktygen är få och medvetet valda, så att du kan fokusera på att höra skillnader i stället för att leta bland reglage. Det är den vanan som gör att du klarar nya studior och nya bord, oavsett märke.